...äntligen så har vi fått beskedet att vi kan börja träna så smått.... vi behöver inte bara köra våra åttor, cirkler eller promenader med tyngder.... men inget säger att vi ska sluta med allt detta heller. Jag vill verkligen hålla Nixxa kvar i den muskelkonditionen hon är i idag. Men visst ska det bli helt superkul att få bprja så smått med henne nu....tack alla som lyckönskat oss och att vi nu kan börja med att starta i sommar... jag längtar till alla tävlingar...men jag ska verkligen börja sakta med henne och låta henne vara VARM och ta det säkra före det osäkra...men å andra sidan hur lätt är det när man har en hund som bara vill rusa runt i ridhuset och ta allt hon ser....hon tycker det är så kul...

Hoppas hennes rehabtid har gjort att hon längtar så mkt till agilityn att hon skiter i domarn, folk omkring, fladdrande påsar och annat som stör henne då vi kör... ibland...... men inte alltid.....

Låga hinder och mycket handling med låga hinder..och få sådana och mycket korta sekvenser i träningen.... Ska bli lite kul på södnag att få var amed lite grann...

Idag hade vi koordinationsträning i Österskärsskolan. Vi var he,a 17 stycken och humöret var på topp. Vi fick en toppenteorilektion i vad vi kan tänka på och varför, och allt som grundra sig till agilityn. Jag fick själv inse varför jag har ågren över att jag inte hinner träna så mkt som jag vill och att vi inte kommer snabbare framåt som jag hade målsatt med Nixxas och min träning. Jag har helt enkelt satt målet för högt i och med att mina förutsättningar inte synkat med målesättningen. Jag har tre tonårsbarn, man och hem som tar mer tid av mig än jag trott .... När man åker iväg ibland så har man alltid tider att passa med att hämta eller lämna, eller några som väntar eller förväntar sig att man är hemma, kommer hem. Barnen slänger sina gliringar att jag alltid är iväg med hundarna, vilket ger en ångest över att de känner så... å andra sidan känner jag inte att jag tränar så mycket som jag önskar.... balansen med mina förutsättningar och mina målsättningar blev inte optimal.  Det var ngt jag fick mig själv att inse idag. Men jag har även tid på mig och kan om ngr år verklgen börja satsa mer. Barnen växer och jag kommer att kunna ge mer och mer tid åt det jag verkligen vill med agilityn. Jag kan träna grunder, kontakt och mycket skoj med Naya och även fortsätta med Nixxa ...... jag ska sluta med att ha ågren och acceptera läget som det  är......

Ha kul på banan och göra det bäsa av tillfällena. Börja ha tydliga planer för mina träningstillfällen, inte kanske alla gånger men ändå försöka att ha det mer än jag haft. I somras innan Karlstad hade jag planerade träningstillfällen  men så tog vi två pinnar också den helgen.... det ligger ngt i att ha planerade träningar och fokusera på rätt saker....

Ååååå jag längtar så ut till bananigen.....

Synd att jag missade eftersnacket med semelmums med gänget jag gillar så skarpt :o)  men, men nu har vi lite att träna på............

Har blitt utmanad av Malin, Arwen och Eowyn, Skulle gå in på mapp 6 och bild 6 och där hittade jag idols vinnare 2008, Kevin som vi fotade såklart då vi var på idol och kikade på hela gänget... det gillade Mickis skarpt...

Jag utmanar.....har inga 6 tycken... alla har nog redan fått :o) ....

Men jag testar syrrorna Malin, Johanna, Matilda och min uppfödare Linda :o)